Fina kille, jag saknar dig!
Typiskt!
Visst gillar jag när der regnar i Afrika, men något måtta får det vara.
Idag lyser äntligen solen, och då mår jag inte bra..
Typiskt! haft en natt när jag knappt sovit något, är helt utmattad...
Det får va som det är, jag kommer hem blek.
Om tre dagar landar vi i Göteborg.
Can't wait.
Vi är glada att åka, men ledsna att säga hejdå till alla.
Idag och imorgon spenderar vi med Fam. Bahlmann, kvalité! :)
Love
Maja
Bara Gud vet.
Igår när vi ringde om Ryans pass fick vu oss en glad nyhet. Nämligen att han fått visum i två år!!! Vi som ansökte om två månader. Tack Gud! Kommer spara oss tid och framförallt pengar och stress. Denna gången har vi betalt 2.500 kr för Ryans visum, så ni förstår ju!!!
Förövrigt har jag idag börjat packa, jag vill att tiden ska gå fort så vi kan åka. Samtidigt är sista veckan alltid jobbig och stressig... Allt jag vill göra, alla jag vill träffa! Som vanligt vill jag inte säga hej då utan vi ses senare. För jag kommer tillbaka, bara Gud vet när.
Love
Maja
Lämnar Afrika för Sverige.
Regn regn och åter regn. Vart är solen? Det har regnat i jag vet inte hur många dagar, minst en vecka... Jag som ville bli brun innan vi lämnar Afrika.. Inte långt kvar! På måndag lämnar vi Afrika för Sverige!!!! Love M
När alla känslor kommer upp säger kroppen ifrån.
Jag tror det beror delvis på alla känslor som kommit upp de senaste dagarna. Jag tvivlar inte alls på att psyket och kroppen är mer sammankopplade än vad vi tror.. När alla känslor kommer på en gång säger kroppen ifrån. Jag var oerhört tacksam att igårkväll ha Ryan, min fastman vid min sida, att be för mig, badda mitt huvud med våt handduk och bara vara här att älska mig.
Idag har Ryan åkt tillbaka till skolan, han kommrt först tillbaka nästa vecka fredag.. En sista vecka med alla slutprov. Du kan göra det Ryan, jag tror på dig!!!
Om 12 dagar landar vi i Sverige. Längtar efter att få träffa er alla igen!!!
Kärlek
M.
Believe you can and you're halfway there.
Vila i frid Aqhama.
Hans mamma och pappa hittade honom död i sängen på måndag morgon.
På väg hem till Inncoent, vår vän, pappa till Aqhama, kände jag mig stark, jag som aldrig ens träffat lill-killen. I Xhosa kulturen begraver man familjen i trädgården. Något jag aldrig tänkt på, men när Ryan berättade så såg jag gravar i alla trädgårad. Jag gissar att jag inte tänkt på döden så mcyket innan, inte för ens jag måste...
Vi kom till Bizana och Innocent's hus. Vi gick in i ett rum, och där mitt i rummet står en liten kista, men en inramat foto av en söt liten kille... Hela cermonin ägde rum i detta vardagsrum, hela familjen var där, och alla de gamla tanterna sjöng av hela sina hjärtan. Jag som försökt passa in och låtit en tjej lära mig att knyta en sjal runt huvudet... Allt var på Xhosa och jag var den enda som inte förstod... Men det behövdes inga ord för mig.. När de öppnade kistan och vi gick fram med vår kära vän Innocent, pappan, och vi fick se den döda kroppen kom tårarna.. Mamman, Stha satt i ett hörn, iklädd en svart kappa, svart sjal och under en tjock filt. Jag fick reda på senare att det var så kulturen är. Männen bar sedan ut kistan till trädgården där männen hade grävt en grav. När kistan jordfästes kom paniken för mamman. Något av det värsta jag upplevt... Jag kan aldrig någonsin föreställa mig känslorna som måste komma när man behöver begrava sitt eget barn... De bad för henne, och hon var den första att gå fram och strö jord över kistan. Efter det gick vi alla fram och tog en handfull jord var för att strö över kistan...
När cermonin var över tog Stha av sin svarta sjal och den svarta kappan... Men sorgen är inget som försvinner i och med att cermonin är över.
Det är alltid svårt att förlora någon som står oss nära, men på något sätt är det lättare att acceptera att en gammal människa som levt ett långt liv och är redo att gå lämnar oss. Men när ett barn dör, ett barn som var så älskad av så många...
Jag trodde inte allt detta skulle påverka mig så mycket som det gjorde.. Allt kom ut igår kväll... All sorg.. Jag hade aldrig träffat pojken, men på något sätt kändes det som om det var någon som stått mig nära. Jag har lätt att känna, lätt att känna med människor, deras sorg blir också min sorg.
Vi ber för dig Innocent och kommer alltid finnas här för dig.
Love M.
Be faithful in small things because it is in them that your strength lies.
Igår kväll lyssnade jag och Ryan på en predikan som fick rakt in i hjärtat. Allt var så sant och jag insåg saker som jag inte velat inse innan. "Perfect love cast's out fear, and perfect love is Jesus", jag tror på Jesus, jag vet att jag tillhör honom, så varför har jag fortfarande rädsla i mig?
Att spendera med Gud ger styrka, ger hopp och bygger faith. Det är ibland svårt att verkligen ta till sig något som sägs om något vi inte vill erkänna. Något vi gör som inte är bra, eller något vi inte gör. Någon lögn vi tror på eller en verklighet som vi inte helhjärtat kan tro på. Gud gav oss den fria viljan, en fri vilja innebär så mycket mer än vi förstår. Framförallt var det viktigt för Gud att veta att vi vill komma till honom, att vi älskar honom för att vi vill och inte för att vi blir tvingade. Detta innebär också en frihet att hata. Gud lämnar oss inte. De stunder jag blivit sårad är av människors fria vilja inte för att Gud struntat i mig. Det är svårt att ta till sig allt detta, att tro det av hela hjärtat.
Men sanningen är, vi älskar för att han älskade oss först.
Vi kan först älska andra när vi älskar oss själva.
Mycket tankar en helt vanlig tisdags eftermiddag..
Jag hoppas ni kan ta det till er.
Love M.
A successful marriage requires falling in love many times, always with the same person.
Att planera ett bröllop, ett stort beslut en spännande framtid.
Det viktagste beslutet är såklart vem man säger ja till, vem som ska vara vid min sida resten av livet. Jag har blivit vald, och jag har valt. Ett bra och välsignat val.
När det är klart kommer all andra beslut, viktiga för att göra den stora dagen sådär perfekt. Alla tjejer har någon form av dröm, det är vad jag tror. Kanske är det mest tankar... Kanske därför alla beslut om hur allt ska vara blir så viktiga?
Vart? När? Hur?
Färg? Dekoration? Mat? Musik? Värdar? Bestmans? Bridesmaides? Ni förstår våra problem... Kanske fel att kalla det problem, men jag vill att alla ska känna sig delaktiga och att alla ska få en fin och avslappnad dag. Hur involverar man alla nära?
Återigen tänker jag på kärnan i detta hela, vilket är att Gud fört ihop oss två att leva ett liv tillsammans.
Vi går hand i hand till en framtid som är ljus.
Love M.
"He who has a why to live can bear almost any how"
Jag vill resa igen!!!
Besöka vackra platser.
Bättre två än en.
Bättre två än en, de får riklig lön för sin möda. Om de faller kan de hjälpa varandra upp. Men ve den som är ensam! Om han faller finns det ingen som hjälper honom upp. Likaså: om två sover tillsammans har de det varmt, men hur skall den ensamme hålla sig varm?
Där en blir övermannad kan två hålla stånd, och tredubbel tråd brister inte så snart.
Finns det ord som tröstar?
Finns det ord som tröstar? Ord som 'ska' sägas?
Inatt dog våran väns månder gamla bebis, han hade varit helt frisk och kry igår kväll och vid tre imorse hittade de honom livlös...
Jag kan inte ens föreställa mig de känslor som måste komma...
Hur överlever man något sådant? Och hur stöttar man något att fortsätta kämpa?
Jag tror på en Gud, en kärleksfull Gud. En Gud som inte bara är kärlek men som också älskar, villkorslöst. Jag tror på en Gud som kan göra under, en Gud som kan vända allting till något gott. Det är svårt att något gott kan komma ur detta, men jag ber att Gud ska se en väg där vi inte ser något ljus. Jag ber att han ska ge kärlek och styrka till vår vän och hans flickvän.
Vila i frid.
Love M.
"The most eloquent silence; that of two mouths meeting in a kiss"
Jag behöver känna att jag behövs.
Denna dagen började inget vidare...
Efter en sömnlös varm natt vaknade jag lite nere och saknade Ryan som gått till jobbet.
Jag är less på att inte göra något vettigt, jag vill ha en anledning till att komma ur sängen på morgonen, en anledning att vara upptagen på dagarna. Jag vill jobba, det kanske låter konstigt men efter att i mer än två månader inte ha jobbat är jag ganska trött på att vara 'ledig'. Jag vill vara trött pga att jag har haft så mycket att göra, inte trött pga att jag inte gör någonting...
Jag behöver känna att jag behövs!
Och jag måste hitta på något att göra idag...
Unna mig något? Skönhetsbahndling? Shopping? Träning?
Vi ser vad jag hittar på.
Love M.
Min vän giraffen och jag
Happy with you
Idag är det 6 månader sedan Ryan frågade om han fick sätta en ring på mitt finger.
Happy with you!
Många många många mer månader och år framöver..
M.
What a view!
två världar möttes...
Och allt gick bra!!
Haft en jätte fin vecka med mor och far, och även om deras semester bara var 8 dagar så hanns det med mycket.
- Vi hade många fina soliga dagar på stranden
- En dag i Durban
- Sett valar hoppa, wow!
- Varit i Lake Eland, titta in kapellet där vi ska gifta oss, och sett en massa djur. Kommit nära 14 giraffer.
- Mycket kvalitétstid med Bahlmann's.
- Shopping
- Födelsedagsfirande för Pearl
- Träffat vänner; Ross & Anna
- Ätit mycket god mat!!
- Mountainbiking tur i Port Edward
Jag har blivit bortskämd denna vecka, och det gillar jag!!
Lägger upp lite bilder framöver.
Love M.
Två familjer möts.
Det är härlig att ha mamma och pappa på besök. Helt plötsligt känns det inte längre som två separata liv, det är en konstig känsla att blanda de två. Ryan och jag var lite nervösa inför mötet mellan föräldrarna, men det gick jätte bra. De fungerar bra ihop och vi är nu lugna att lämna dem ensamma! Vi har haft fina stunder, med prat, mat, strand osv. Idag skiner solen och jag gissar att mamma och pappa längtar till stranden och att få sola sin bleka hud. Vi njuter och alla mår bra!!! M.
