Efter utbrändheten i höstas så har jag kommit till många insikter, det sägs ju att man blir starkare (visare?) av prövningar. Det viktigaste är att jag nu mer försöker lyssna på min kropp. Sedan vi flyttade till Jönköping och jag började plugga så har jag sovit jätte mycket. Kroppen har behövt det och det är något jag prioriterat. Jag är rädd för stress (under längre perioder, lite stress mår man bra av!) och jag är livrädd att gå tillbaka till att bli utbränd, det är något jag inte önskar någon.
Det är en lång väg tillbaka, men jag är på väg. Men jag försöker lyssna på kroppen, för visst säger den till mer än man tror, kanske först nu jag lägger märket till de små signalerna.

Jag är tacksam att jag har en förstående man som låter mig ta en en sovstund när jag behöver.
Det finns fortfarande stress, vissa saker som är jobbiga men vi ser ett slut på den stress. Äntligen!!

Blessings!