I torsdags besökte jag Z i hennes hem i Murchinson. I murchinson är det så mycket som 70% av är smittade av HIV/aids. Svårt att ta in att så många är sjuka. Hon och hennes man hyr två rum i ett hus. Jag har sett värre, men utifrån den standard jag är van vid är det så annorlunda det kan bli. De hämtar vatten i floden, ett utedass i buskarna en bit från huset, och dusch är inte att tala om. Hon berättar att taket läcker in när det regnar, jag frågar om det är något vi kan hjälpa dem med. Men då de hyr kan de inte göra något. Det känns bra att fylla upp deras tomma kyl och veta att de får äta sig mätta. Som Z sa; 'it's a privilege to get to bed with a full stomach.'

Vi hjälpte Z med medicinen för hennes hjärta. Och betalade lite kläder, och en månads hyra (R700) Hon tacka hela tiden för att vi hjälper henne, och jag tackar Gud för att han använder mig.
Z berättar för mig om begravningar, att ignoreras av sin familj och att inte kunna betala hyra eller mat.

Som min svärmor uttryckte det; allt du kan göra är att hjälpa henne ha ett bra liv tills hon dör.
Z har drömmar, om att plugga, bli sjuksköterska. Vi står alla tillsammans i tro om ett mirakel, ett helande.

Tack alla för er hjälp!

Love Maja