Träffade precis en kvinna på ica som sa, men du som tränar så flitigt.
Var på jag svara, nja, denna veckan går det sådär.. Känner mig så trött, ingen energi.
Hennes svar var då, kanske är det kärleken?

Det är nog sant!
Jag saknar energi, jag kan sova mest hela tiden, jag känner inte igen mig själv.
Kanske sjukdom inte inte brutit ut ännu? Men varit så ett tag..
Måste ha mede kärleken att göra. Vi har varit ifrån varandra 1 månad och 23 dagar. Känns som en EVIGHET. Och det är 45 dagar kvar tills vi ses igen, också en evighet?
Jag försöker hålla humöret uppe, inte alltid det lyckas, speciellt inte när jag är själv.. Men tårar är bra!

Love