Jag försöker att hålla mig upptagen mest jämt, att hålla mig sysselsatt så jag slipper tänka.. Slipper inse att det jag bara har några få dagar kvar i Afrika för denna gång.. Detta är det negativa med två hem, två platser där mitt hjärta hör hemma, att ständigt vara tvungen att säga hejdå. Jag gillar inte hejdå och kommer aldrig göra det. Visst vet jag att vi ses igen, men det faktum att jag inte riktigt vet när är svårt.
  Jag började nyss min packning, jag kan inte blunda längre, på fredag åker jag till Sverige och inget jag kan ändra på. Kläderna for ner i väskan medans jag hade tårar i ögonen. Förstå mig rätt, jag är också glad att komma hem, och träffa er alla fina människor, men att lämna Ryan är tuffare än någonsin innan, jag vet inte hur jag ska klara det denna gången?
Mycket tankar virvlar runt i mitt huvud och jag har svårt att fokusera, min mage är svullen mest jämt och jag sover dåligt.
Hej känslomässig stress. 

M.