Jag känner så mycket, men samtidigt känns det helt tomt. Alla tankar och känslor, jag kan inte sätta ord på dem. Och visst blir det för mycket ibland, för mycket saker som går fel och som får bägaren att rinna över. Jag gillar inte att framtiden är oviss, jag vill veta vad som ska hända, kunna planera och förbreda mig. Jag vet inte ens hur det ser ut fram till jul. Eller, mycket vet jag och saker som jag ser fram emot kommer hända, men på andra fronter är det värre, det ser nu ut att inte bli så mycket jobb. Jag som hade sett fram emot mycket jobb och behöver också mycket jobb. Att vilja veta, att alltid vilja kunna planera, är det detta som kallas kontrollbehov? Jag får nog erkänna att jag har lite av den varan, men jag gör mitt bästa för att släppa taget, släppa taget och låta någon som vet bättre ta hand om allt. För han vet mitt bästa och kommer lösa saker till det bästa. Men visst är det lite läskigt att släppa kontrollen, det erkänner jag!

Jag ska erkänna, jag sitter fortfarande i pyjamas. Men ibland behöver jag dagar som denna, dagar när jag bara får vara, dagar där inga måsten finns, dagar där jag får va trött och bara titta på tv och dricka te. Tack för dessa dagar. Det känns också mer ok att sitta inne en dag som denna då regnet öser ner på utsidan. Men faktum är att jag inte kommer sitta här hela kvällen också, ska in till stan för en bio med finaste fia. Ett bra avslut på denna dag. Jag är ju faktiskt ledig imorgon också! Sovmorgon?! Ja. Jag vet inte men sover dåligt numera, drömmer mycket och kan inte slappna av, de är bara på mornarna som jag kan sova så jag är oerhört tacksam för en extra sovmorgon!!

Jag längtar efter mycket, men framförallt min kärlek. Varför måste han vara på andra sidan jorden? Värdelöst, jag vill ha honom här, jag behöver honom här. Jag vet att han kommer inom en snar framtid, och det känns som om han ska komma nästa vecka, men det gör han ju inte, hela november måste passera först och ännu lite mera tid. Ibland går tiden extremt långsamt och man kan inte göra något som helst åt det.



                                      "Ingen som du Gud kan ge min frid och mening med mitt liv,
                                     det enda som betyder något är att söka dig och se dig som du är.
                                  Bara du kan möta all min längtan, bara du, kan andas liv i mig.
                                  Bara du ger glädjen som är evig, bara du hör mig när jag ber.
                         Fader jag älskar dig, kom rör vid mig jag längtar efter dig, din härlighet förvandlar mig.
                                                         Låt din kärlek gemonströmma mig.
                                Bara du kan möta all min längtan, bara du kan andas liv i mig,
                                Bara du ger glädjen som är evig, bara du hör mig när jag ber.                 


Var rädda om er vänner.
M.

"