---

Jag behövde en dos av Afrika! Jag behövde komma tillbaka för att kunna landa mer här hemma men även i mig själv. Det är konstigt att efter att jag kommit hem första gången har jag på något sätt romantiserat allt som hände i Afrika, vilket var fel. Det var mycket som var tufft och inte alls en dans på röda rosor. Tror det har blivit ett sätt att skydda mig själv, att se tillbaka och bara se det fina, det positiva. Men jag behövde komma ner igen, på många sätt, men framförallt för att få ett avslut, ett avslut för mig själv. Det var nervöst att besöka barnen och por men känslan jag fick när jag kom dit var extremt skön, visst älskar jag barnen av hela mitt hjärta och det värme i själen att träffa dem igen. Men samtidigt kom känslan att jag inte alls tillbaka till det som var, det var då och nu är det nu. Volontärlivet är inget jag saknar, visst hade vi en härlig tid tillsammans och det var en tid då jag fick växa. 

"Blev du något visare?" En fråga jag fick ute på ön idag när vi pratade om mina tre veckor tillbaka i Sydafrika. När jag tänker efter är svaret ja. Jag lär känna mig själv bättre och bättre och genom att komma ner och försöka hantera saker som var och är jobbiga gör en visare. Det är sant att vi blir visare med åren, träffar människor som vet mer och kan mer om livet och de delar med sig. Nya lärdommar, tankesätt och perspektiv får oss att växa, att bli visare, allt i takt med att vi blir äldre och förhoppningsvis blir vi tillslut människor som får hjälpa andra människor att växa.

Visst är det konstigt att komma hem. Länderna är som natt och dag. Det finns mycket positivt med Sverige och också många fördelar, men även Sydafrika har mycket bra som jag nu saknar mycket när jag är tillbaka på nordligare breddgrader. Efter att bara varit hemma några dagar har jag redan reagerat på hur medvetna alla här hemma är. Min första tanke är; jag orkar inte! Jag orkar inte tänka på hur man ska se ut, hur man ska va eller alla prylar man ska ha. Jag orkar inte bry mig hur andra klär sig eller vad andra har för prylar. Jag vill bara kunna vara, ta på mig saker som jag tycker om, bekväma kläder och bara köpa saker när jag behöver och inte lyssna på "ha begäret" som finns mer här i västvärlden. Jag vill att folk ska se bortom ytan, bortom allt det materiella. Vi blir påverkade vare sig vi vill eller inte, jag vill inte bry mig, jag vill inte bli påverkad, men det går inte att undvika. Jag gör mitt bästa, och jag vet att jag inte klarar det själv, därför tar jag hjälp av min bästa vän. En bästa vän som ser det som finns inuti en bästa vän som älskar mig för den jag är. Han finns alltid där, i vått och torrt. Tack Gud för att du finns i mitt liv, jag fokuserar helt på dig! 


M.