"Jag är kär i mjölk" - Dagisbarn

Jag känner mig bättre till mods idag. De senaste dagarna har varit tunga pga jobbsituationen. Jag får inte mycket timmar längre och när jag väl är där känns det inte bra. Känner mig helt maktlös, jag kan inte bara gå för jag är så beroende av detta jobbet, måste ta det jag får, men jag gillar inte att gå dit och behöva må dåligt. Hur ska jag hitta en balans? Men imorse ringde de från dagis och ville att jag skulle jobba idag, JA sa jag och blev såkkart glad!! Under dagen frågade de även om jag vill jobba imorgon, ja tack! Det kanske löser sig ändå? Jag kan inte gå runt om oroa mig, jag måste lita på att Gud tar hand om situationen när vi lägger den i hans hand.

Jag har varit på dagis en dag innan idag och det var förra vecka. Idag gick det mycket bättre! Jag har hunnit lära mig namnen och kunde vara mer bestämd. Men det är svårt när barnen bråkar och man står där som fröken och ska lösa situationen, det blir ofta sura miner. Jag är nog ingen konfliktlösare, det är bara att konstatera. Det känns dock bra att bli kallad fröken, som alla de andra fröknarna. Barnen gör ingen skillnad. 

Jag fryser, jag är kall, hela kroppen är kall in till skelettet. Jag måste skaffa mig bra "jobba-på-dagis-kläder", framförallt skor, VARMA skor!! Var ute drygt två timmar nu på eftermiddagen och det kommer ta hela kvällen för mig att bli varm. Så nästa projekt är att leta efter varma varma skor som dessutom är billiga. Tips någon?! Många koppar te så jag någon gång blir varm igen. Imorgon tar jag med raggsockarna till dagis!! :) 

Var rädda om er!! 
M.