Han är här, i Sverige, med mig. Det känns bra, och jag är så glad att slippa distansen för ett tag. Han är nu hemma och hjälper mamma och pappa att fixa deras trappa och jag kommer på mig själv med att tänka "när kan vi ha nästa skype dejt?" Så skönt att inse att han är faktiskt här, hur lång tid ska det ta innan man vänjer sig? Det är fint vinter väder och jag njuter, så gör även Ryan som inte sett snö innan, han är som ett litet barn! Det är dock ren is på vägarna och imorse på väg till jobbet hamnade jag på rumpan men som tur var så kunde Ryan hjälpa mig upp. Sånt blir det inte mycket av när han oftast befinner sig på andra sidan jorden.

Jag har också fått en ny vän, fyran. Den är en allt-i-allo och hjälper mig med det mesta. Visst, kalla mig nörd och jag erkänner, det stämmer. Men ibland får man vara en nörd, jag är glad att Ryan också blivit en nörd. Då kan vi vara upptagna av våra nya telefoner tillsammans, för visst är det bättre att vara två nördar än en!

Idag är det fredag, vilket nog senare blir till en mys fredag. Ska hem till blåsippevägen för lite fredagsmat och i helgen är vi även hundvakt för allas våran bästa Nalle. Han kom nyss och hälsade på mig här uppe, så en liten promenad med honom snart!

"for we walk by faith, not by sight."
- 2 korintiebrevet 5:7    


Var rädda om er och akta er för att inte halka på isen.
Love M.