Allt upprepar sig, och jag ar sjukt igen. Har sedan helgen varit sjukt, haft bl.a feber igen. Denna gangen har jag inte kant att jag vill aka hem, utan snarare ha mamma och pappa pa dena sidan jorden. Tyvarr gar det inte att losa. Jag inser att jag ar vuxen och maste lara mig att klara mig utan mamma och pappa, men ibland ar det svart det maste jag erkanna, speciellt nar man ar riktigt sjukt i Afrika. Eftersom jag for ungefar en manad sedan var i ett malaria omrade och sedan dess haft feber i tre omganger har flera i prsonalen trott att jag kan vara smittad av malaria. Imorse hade jag en tid hos lakare, samma som sist. Jag kanner mig ibland som ett litet barn som inte klarar sig sjalv, att bli avslappt hos doktorn och sedan allt pa engelska, da vill man ha nagon med sig. Ibland vill man inte vara stor nog att klara sig sjalv. Jag fick fyra nya mediciner (de ar givmilda nar det kommer till mediciner, for allt!) skickades sedan till ett storre privatsjukhus narmare dar vi bor for att ta blodprov. Nagon timme efter ringer doktorn och sager att testet var negativt. Tack Gud. Nu ar det bara att ha hopp och be om att denna medicin ska verka och att jag ska snart vara pa benen igen for en langre tid. Det ar svart med arbetet nar man ar sjuk mycket, det kanns som om jag maste borja om pa nytt varje gang jag blir frisk. Jag vill bara fa vara frisk, fa verkligen komma in i arbetet och fa lara kanna barn och personal pa riktigt! Gud ar stor, storre an vad vi anar, och han ar pa min sida. 

Dagens uppdatering.. 
Ta hand om varandra
Tills vi hors igen
Love M.