Igår var det dags igen för ett av mina alla läkarbesök. Det 7e i ordningen. Denna gång för min hy som varit hemskt i princin hela tiden under min vistelse här. Haft problem med exsem och allergi. Nu kom det till en punkt då det var ohållbart där jag inte sover om nätterna för att kliar stora sår i nacke, ansikte och på handen. Svårt att jobba då barnen är överallt och då jag har stora öppna sår. Besökte en ny doktor som lev förtvivlad när han såg mig. Han sa b.la att det såg ut som jag blivit attackerad när han såg min nacke och han sa även att jag aldrig kommer träffa en man när jag ser ut såhär.. han ville gärna hjälpa mig och skrev ut två olika tabletter och en salva. Gosh, allt verkar hända mig. Tur att jag kan ta det bra och med en nypa salt.
 
Blev alltså inget jobb igår. Åkte istället med Maria till Port Shepstone hospital där vi har en flicka inlaggd. Vi åkte dit för att lämna lite personliga saker. Detta är en tjej som skulle visas på tv då det pratas om hiv/aids smittade barn. Hon är 10 år men är smal som en sticka, ansiktet är insjunket och man är rädd att hon ska gå av. Hon har varit här på POR en kortare tid, hon var jätte sjuk när hon kom in och har inte blivit något bättre. Där i sjukhussängen såg hon sjukare ut än någonsin och hon såg nästan ut som en bebis. Livsgnistan finns inte där och hon har tappat hoppet om en ljus framtid. Vad kan man göra för ett barn som har gett upp? Vi stod vi hennes säng och bad! Jag kunde inte stoppa tåren som rann för min kind. Som Maria sa, om hon har gett upp så hoppas vi att allt går fort. Det är svårt att stå brevid och inte kunna göra något, att vara så hjälplös inför ett barn som inte har något kvar. Vi får uppleva den riktigt hemska verkligheten och där man många gånger känner sig helt hjälplös inför vad man står framför. Jag vill ge tillbaka livsgnistan och hoppet till den här tjejen! Jag vill hjälpa henne, jag vill inte se henne ge upp och jag vill inte vara med om hennes död. Men ibland kanske vissa saker är ofrånkomliga. Jag forstätter be och ger inte upp om henne! Mitt hopp är så långt ifrån borta det kan vara! Jesus thanda wena (Jesus älskar dig)

I ett försök till julkänsla här i värmen hade vi igår kväll en julbaks kväll hos Maria och A-K. Det var julmusik, julbelysning, knäck, kola, kokostoppar, chokladfondue, te och mys. Sockerkick kallar vi det! Äntligen fick jag min knäck, nu är jag nöjd!

Idag har jag jobbat 06-18, har på South Coast mall med de äldre killarna för att köpa kläder. De har fått R100 var som de får  välja kläder och skor för. Jag fick även på mitt uppdrag att välja kläder till sju yngre barn på nurseryt. Utmattande men kul. Mitt i allt när jag kör alla fram och tillbaka blir det problem med bilen, en lampa lyser och då jag inte vet vad den betyder ringer jag Jonas som är bra på bilar, han vet inte vad felet är så ringer Mani som är ansvarig för bilarna här på POR, vi kollar vatten och olja och ser då att det inte finns någon olja. Lampan slutar inte lysa även då vi fyllt på oljan men allt gick bra och vi blev inte strandsatta! Bilar ska bara fungera, inte strula! (jag måste lära mig mer om bilar, man kan ändå ta instruktioner över telefon! haha)
Ikväll blir det en lugn kväll!! 

Tills vi hörs igen
Love M.