I ett äventyr

Vilken helg!!! En roadtrip utan dess like, jag är helt slut av alla intryck! Vi har sett så mycket man inte kan fånga på bild, tyvärr!! Jag lever i ett äventyr. I fredags bar det iväg, inåt landet och mot Underberg, resan tog 3,5 h. Det var då kallt, regnet och dimmigt, en känsla av att vi var i Sverige igen infann sig, men icke. Men vad vi hade tur med vädret, på lördag var det blå himmel och inte en vindpust. Vi hade besämt oss för att ta en heldagstur till Lesotho vilket var huvudanledningen till att åka iväg. Att befinna sig i berjskedjan Drakensberg är en häftig känsla, att få åka upp genom bergen på skumpiga vägar för att sedan komma upp till toppen på 2.800m och åka in i Lesotho. Körde vidare och fick bl.a se när männen klippte får. Åkte vidare mot vårt lunchställe på 3.300 meter. WOW!! Där pratar vi utsikt. Så vackert! Vi fick besökta en kvinna och hennes hem, vi köpte hennes bröd och jg en stickad mössa. Vi besökte Afrikas högsta pub. En helt fantastisk dag och på kvällen var vi så trötta och nöjda. Så värt alla pengarna!!
  På söndagen åkte vi in en stund till Underberg som var en mysig liten stad, efter det bar det iväg mot Khotso adventures där vi skulle rida! Något jag länge sett fram emot, var så länge sedan sist. Blev en två timmarstur upp till 1.800 meter. Vi hade med oss Jonas som gjorde sin debut på hästryggen. Vi fick oss en gott skratt redan efter 5 minuter då vi satte iväg i galopp, dock inte med vilje... Men vi alla blev tryggare i sadeln ju längre tiden gick, även Jonas. Sådan frihet att få galoppera fram på ängar bland bergen. Fick känslan av "Sound of music".
  Vi kom hem väl och mycket mycket nöjda. En helg som får betyget 10 av 10. Dit vill jag åka igen. Jag älskar bergen. Jag kommer lägga upp bilder, men idag blir det bara en!! Titta och njut, den är tagen på 3.300 m. 

Tills vi hörs igen
Love M.

Fr.v. Emilie, Jag, Jonas & Charlotte.   

Smutsiga fötter och glada miner.

Gårdagen började som en katastrof.... Mitt alarm ringde inte, tur att jag vaknade själv tillslut och jag vet inte vad det var med alla barn? Upp och ner! Fick ett hårt slag med en plastbåt på kinden, fick mat kastat på mig och det bajsades på mattan. Gosh. Tur att alla dagar inte är upp och ner dagar. 
 Skillnaden mellan gårdagen och dagen idag är som natt och dag! Idag har barnen uppfört sig och bara varit sådär mysig som bara barn kan vara!! Uteleken i Toddlerschool (liknande förskola), blev en rolig stund. Man har sina favorit barn så enkelt är det. Jag och Olwethu spelade fotboll, vilken kille!! När jag skriker "- Are you ready Olwehtu??" står kan med ena armen i mindjan och med andra handen gör han peace med två fingrar. Åh. När han är snäll är han världens mysigaste men när han är busig är han också världens busigaste. Jag är också glad att jag får må så bra att jag äntligen kan springa barfota ute och spela fotboll med barnen. 

Fina ord behöver vi alla och det är de som ekar i oändlighet. När man får höra att man har "ett fint hjärta", vad svarar man? Det är nog bland det finaste någon sagt till mig. Jag suger i mig och lever länge på den kommentaren!!

Jag ser fram emot helgen!! Imorgon åker jag, Emilie, Charlotte och Jonas till Underberg och till Lesotho på lördag. Jag känner på mig att vi kommer få en toppen helg!! Ska bli skönt också att få komma bort när jag varit så mycket sjuk här!

"Han låter människor urskilja ett sammanhang
men aldrig kan de fatta Guds verk från början till slut."

- Predikaren 3:11

Tills vi hörs igen
Love M.

Soool!

Jag gillar solen, men den är inte att underskatta.
Jag har bränt mig på mina fötter!!
Efter en lugn förmiddag är det nu dags för mig att börja jobba!!

Tills vi hörs igen
Love M.

Tummen upp för en bra helg.

Ibland gör Afrika mig galen!! Vart finns strukturen? Jag har fortfarande inte vant mig. Det är olika bud hela tiden och ofta vilket vi upplever som kaos men som personalen här inte tänker på. I lördags var det jobb som gällde, först var det sagt att vi skulle åka iväg med barnen men det blev ändrat. När vi började på lördagen mötte vi barn och personal på gårdsplanen, de väntade på att vi skulle hämta bilarna utan att vi fattade någonting. De hade ju inte sagt det till oss! Sådant händer ofta och det är bara att ta ett djupt andetag och vänja sig!! Vi kom till slut iväg till Shelly center där vi tillbringade några timmar med de äldre barnen.

Söndagen var också en jobb dag men då vi ska vara lediga mellan 11-16. Vi är i Afrika och de bestämmer att halv elva ska i köra barnen till stranden. Bra planering? Men det var en glädje att få vara med toddlarna (3-5år) en stund på stranden, så det gjorde inget för mig att vi jobbade till nästan halv tre.

Både lördag och söndag kväll har vi umgåtts med ett stort gäng sydafrikaner och amerikaner. Vilken blandning av människor, sydafrikaner och amerikaner är likadana, gosh, men kan bli matt av att umgås med dem!! De är högljudda och stämningen är alltid "hypad". Och vilken utveckling det har varit de sista dagarna inom området; killar. tack och lov gäller det inte mig. Svenska tjejer verkar vara mycket intressanta i både Sydafrika och USA vilket har lett till en del familjeråd och sena kvällssamtal. Men återigen det gäller inte mig, vilken lättnad!!

Idag är det en ledig dag och jag och Kristin har precis tagit en promenad. Svetten rinner trots att vi bara gick och att det är mulet ute. Men så gott det var att röra på sig igen!! Avslut med situps och armhävningar. Nu är det lunchtid!! Ikväll blir det UNO turnering igen. (De är helt frälsta i UNO här!!)

Tills vi hörs igen
Love M.

Fin saga

Har precis jobbat två timmar med de äldre barnen och åh vad fina de är!! En kille, Andile (ca 9-10år) berättade flera sagor för mig. Den ena var såhär:

"Det var en fjäril som var ute och flög, den flög och flög och plötsligt föll den ner död. Då kom Jesus och sa -Det är inte slut för dig ännu. fortsätt flyg! Och fjärilen lyfte och flög. Senare flög den över en fors med vatten och den föll ner igen, då tog Jesus ut sin hand och räddade fjärilen från att falla. -Det är inte slut för dig ännu, sa Jesus och fjärilen flög vidare...."

Vad kan man säga mer än att barnen är fantastiskt!!

Tills vi hörs igen
Love M .

Allt jag ser är regn.

Regnet öser ner... Så nu har vi numera en pool på utsidan... Gott med pool tänker vissa, men utan sol är det ingen succé alls. Alla säger att detta är den sämsta våren på flera år, och det händer när jag är här!! Det har i princip regnat sedan jag kom hit och jag kan räkna på en hand hur många gånger vi legat på stranden!! Gosh, jag längtar efteer värmen!! (det sägs också att det snöat inne i bergen nu i veckan, galet!!)  
  Men jag är inte bitter, jag tycker det är ganska mysigt. Ett STORT plus är att det inte är lika mycket pollen. Tack. Idag har jag jobbat lite, blev nästan två timmar med de äldre barnen. Så kul att vara tillbaka, och barnen är så fina!! Jag vill bara krama alla!! De två timmarna får räcka för dagen, små små steg nu i början. 

Fick ett paket idag, oh happy day! Oväntade brev är det bästa, detta gjorde min dag. TACK bästaste Kajsa! Nu ska jag hoppa in i duschen för sedan får vi lite besök. Det är nämligen så att Jonas, mannen i huset ska ha matlagningskurs med Steve en Sydafrikansk kille. Det är så att här i Sydafrika är det så att kvinnorna står för nästan all matlagning och allt vad som har med hushåll att göra, något vi vill ändra på! Ändra på könsrollerna, så en matlagningskurs blir en bra början!

Tills vi hörs igen vänner
Love M.  

Genesis

Igår åkte vi till Genesis som är ett aids sjukhus som ligger i Port Shepstone, en kvart från Margate. Vi fick träffa en mycket inspirerande kvinna som berätta om hiv/aids och om historien bakom Genesis. Genesis samarbetar mycket med Give a child a family här på POR. T.ex så är det dit våra barn åker när de ska testas om de är hiv positiva. På Genesis har de 40 bäddar varav 20 på kvinnoavdelingen och 20 för män. De som kommer till Genesis kommer direkt från sjukhus och i princip så finns inget mer att göra för dem. Man kan tycka det är hemskt, men de här människorna faktiskt får en värdig död, de får leva sista tiden med människor som bryr sig. De som inte lärt känna Jesus får göra det. Med rätt kost, med mediciner och med kärlek är det ungefär 40% som blir så bra att det själva kan gå ut från Genesis och forsätta leva ett hyffsat bra liv vilket är jätte bra siffror. Vi fick gå runt och kolla vilket var en lustig känsla, där ska vi gå och kolla på folk som ligger döende... Det gjorde starkt intryck på mig att se de sjuka, det var svårt att hålla tårarna tillbaka. Att se så många sjuka på en och samma gång var hemskt. Men blir också rörd över att de får en bra sista tid, Genesis är ett fint ställe som gör mycket gott. HIV/AIDS är ett fruktasvärt virus som förstör människors liv fyskiskt men också mycket psykiskt. Människor är rädda för att testa sig, rädda för att veta, rädda för att bli lämnade av familj och bli utstötta från samhället. Att vara HIV positiv är tabu trots att det i området där jag befinner mig finns mest hiv smittade i hela landet. I vissa områden upp till 70% av alla kvinnor. I många fall är orsaken våldtäkt och otrogna män. Men att få reda på att man är hiv positiv är inte slutet, det kommer vara stora förändringar men ju snabbare man vet ju bättre behandling kan man få! 
  Det är upplevelser som denna som verkligen får ens tankar att snurra. Man får perspektiv på tillvaron i Sverige och inser hur mycket man har att vara tacksam över!!


Tills vi hörs igen
Love M.    

Come

"Come, now is the time to worship. 
 Come, now is the time to give your heart.
 Come, just as you are to worship. Come
."


En kall måndag. Vart försvann värmen frågar jag mig? Nu är det dags för fleece tröja strumpor igen.
 Idag har jag jobbat för första gången på 6 veckor. Känns som en evighet. (det är trots allt en lång tid!) Äter fortfarande medicin så orkar inte jobba fullt men var med under hela toddler school idag. Härligt att träffa barnen igen!! Små saker som gör så mycket, som att Bayanda, en kille på snart 3 år står och små sjunger "Jesus I love you", det gör mig bara lycklig. Senare blev det en dans stund med barnen vilket gav många skratt!!! Jag facineras av att barn som är i 3-5 års ålder verkligen kan dansa! Gosh!
 När toddlerschool var slut var jag helt slut och somnade genast. Det är nog klokt att fortsätta ta det steg för steg och inte ta sig vattet över huvudet.

En lugn eftermiddag och en lugn kväll. Det behöver verkligen jag! Var på ett kvällsmöte igår och det blev en härlig lugn stund. Man möter så många öppna och ödmjuka människor! Många som engagerar sig i min hälsa trots att jag träffat dem någon gång. Det glädjer mig! Jag kan inte få nog av att säga hur tacksam jag är för alla böner. Gud är god!

Ta hand om er och om varandra visa varandra uppskattning och kärlek!
Tills vi hörs igen
Love M.



Stunder av skratt i volontärhuset.
Jag & Émilie

UNO turnering

Öva, öva, öva... Förlora, vinna, vara snabb, för långsam. Blicken mot UNO turneringen som kommer... Straffuno kommer från Sverige men har etablerat sig bra här i Sydafrika. Vi blir nervösa då vi hör att vi ska spela mot de bästa. Veckan som gått har vi här i huset i princip övat varje kväll. Öva upp snabbheten och taktik. Straffuno kan vara beroendeframkallande, men oj vad kul det är.
  Så igår var det dags, blev en turnering med ca 20 personer. Hade tre bord med 6-7 spelare på varje. Man spelar upp till 500 poäng och de två bästa gick vidare till "vinnarbordet", jag var en av de två. Att spela där var minst sagt en upplevelse. Gosh vilket tempo, att andas fanns det ingen tid för. Efter varje omgång hämtade alla andan! Vid slutet hade bl.a jag huvudvärk av all fokus. Men det var det roligaste på länge!!
 Var en jätte kul kväll och ett kul sätt att lära känna folk, blir otvingat och avslappnat. Tack alla för en kul kväll!

Straffuno är ett spel jag ska lära er alla när jag kommer hem om ni inte redan kan det. 
(Jag kanske har blivit lite fast i spelet?)

Tills vi hörs igen
Love M. 

Pure Venom

En fredagstur till Pure Venom "The biggest reptil farm in Africa."
Både Green och black mamba är bland de farligaste ormarna i världen. Om du blir biten har du +- 10-20 min att ta dig till sjukhus. Den svarta mamban går även till attack och är den mest agressiva ormen. Båda finns här där jag är. Emilie har sett och även kört över en green mamba här precis utanför PORs grindar.

Tills vi hörs igen
Love M.


Den vackra green mamba.



Black Mamba, den mest agressiva ormen.

Trött på papper

Ledsen för det mindre uppehåll som blivit då vårt internet inte fungerat. Internetkabeln var avklippt vilket tog ett tag att fixa. Men märker snabbt hur bortdskämda vi är med att i pricip alltid ha tillgång till internet, kanske var bra att vara utan i några dagar!!

Igår var jag hos läkaren (förhoppningsvis för absolut sista gången!!) vi gick igen alla provsvar och röntgen. Jag har tre olika virus i min kropp och det som var mest aggresivt var 8 gånger högre än normalt. Det viruset är det som gjort att jag varit "livlös", gjort mig trött och gjort att jag knappt orkat ta mig ur sängen. Nu har jag det nu på papper att jag varit trött! Medicinen jag fick ska hjälpa mot alla tre virus. Röntgen på bihålorna var inte 100% bra, men inget ingrepp måste göras, den svullnad som syntes ska kroppen så småningom ta hand om. Det har varit tufft men jag känner redan att det har lärt mig något och jag är så glad att jag aldrig gav upp. Det fanns egentligen aldrig seriöst i mina tankar. Nu är känslan att jag har missat mycket och vill stanna längre!! Det är bara två veckor kvar tills december och snart börjar det stora sommarlovet här, från (ca) 8 dec till 8 jan.


"Vilken vän jag fann,
närmre än en broder
Du har rört vid mig
likt ingen här på jorden.
Jesus, Jesus, Jesus vän för evigt.

Vilken dyrbar skatt
i hoppet jag nu äger.
Låt det aldrig ske
att vi går skilda vägar
Jesus, Jesus, Jesus vän för evigt."
 





Tills vi hörs igen
Love M.



Nursery 1

Jätte goa Silvia!

Utomlands?

Vi står och lagar mat, vi öppnar ugnen och Rebecka lägger kommentaren
"Det känns som om vi är utomlands....Vi är ju utomlands!!" Blev en lyxmåndag med hembakad pizza. Gott!
Nu väntar jag bara på att apoteket ska ringa så jag kan åka och köpa min medicin... Jag har nu varit sjuk en evighet, jag är verkligen trött på att vara sjuk!! Det är tisdag och ännu en mulen dag i Margate.

Tills vi hörs igen
Love M.

Nyfiken

Jag tänker ofta, vilka är alla de som läser min blogg?
Jag tycker det är jätte kul att många är nyfikna, men jag är nyfiken på vilka ni är! Lämna gärna en kommentar då och då. (Efter varje inlägg klickar man på "kommentarer" så kan man lämna en hälsning!)

Tills vi hörs igen
Love M.

Värmen är här och det är farsdag

 "Gläd er i hoppet,
  var uthålliga i lidandet
  och ihärdiga i bönen."
    -Rom 12:12


Nu är det varmare tider, äntligen. Med värme innebär svett!! Det blir att dricka mycket vatten, duscha kallt och trycka i sig mat utan att hungern finns där. Men det är skönt, vi har haft så kallt så just nu är jag bara tacksam. Idag har det varit runt 30 grader och de säger att detta är bara början. Det känns i luften att den blir mer och mer fuktig. Var en stund på stranden, vill kunna njuta av solen och jag får feber vilket som. Ttvärr blåste det och sanden tog sig in överallt, vi gav upp ganska snabbt. Tog en sväng till "Fruit and veg city" som numera är min favorit affär, billig fruk, grönsaker och nötter. Ja tack. Glömde bort att jag mådde dåligt då vi slank in på Mr.Price och några nya linnen blev mina, även en jätte söt klänning från en annan affär. Jag behövde nog lite uppmuntring! 

Idag är det en speciell dag. En dag då alla pappor ska hyllas. Då ska inte jag vara sämre utan även hylla min fantastiska pappa! Det får bli några ord på en blogg när jag befinner mig långt hemifrån. Jag vill börja med att säga grattis på farsdag, sen vill jag säga att jag älskar dig och saknar dig mycket. Jag saknar den typiska "pelle humorn" som man som liten i vissa lägen kanske tyckte var pinsam. Börjar man bli vuxen då man uppskattar pappas skämt och till och med använder dem själv? Tack för allt stöd genom allt!! Jag ser fram emot att ni kommer och hälsar på!    


Ett glädjeskutt på dansk strand.
Pappa Pelle och jag.


Tills vi hörs igen
Love M.

Bröllop

Vi är bjudna på Afrikanskt bröllop!
Åh, jätte kul! 26 december gifter sig en jobbarkompis, Zilungile!
Alla är tydligen välkomna. Det ser jag fram emot!!

Tills vi hörs igen
Love M.  

Bakslag?

Gårdagen blev ett bakslag. Febern var tillbaka och med den även illamående och huvudvärk. Men jag försöker tänka att vi nu i alla fall vet vad som är fel. Kristin skulle åka till apoteket för att köpa min medicin som de naturligtvis inte hade inne, inget ställe i närheten heller. Ovanlig medicin och måste beställas, dyr är den också, 700 kr. Gosh. Så på måndag eller tisdag kan ja börja!

Idag är det en varm dag! Även om jag håller mig inomhus känns värmen. Jag som större delen av tiden gått runt i fleece kan nu gå i korta shorts och ett linne inomhus. Som jag längtat efter värmen! Om jag bara kunde njuta ute också...

Nu kom Emilie med lunch! 

Tills vi hörs igen
Love

Milda ord

"Har du läst Majas blogg idag?"
Denna fråga ställs ofta hemma hos oss.
Men ibland vågar jag inte läsa, är så orolig över att du inte mår bra. 
Så nu kan du gissa att vi blev glada över att dom kommit på vad det är som strular.

Att få ett sådant mail, gissa om det värmer! Tack Maggan & Christer. Ibland försöker man skriva så positivt som möjligt men det senaste har jag känt att jag bara måste få skriva hur det egentligen är. Meningen med det är inte att alla ska bli oroliga utan att bara få vara ärlig. Men visst är jag tacksam att många läser och tänker på mig!

 
"Milda ord är som drypande honung,
ljuvlig för själen och läkedom för kroppen."

          Ords 16:24


Tills vi hörs igen
Love M.

Provsvar

Som tidigare nämnt, det värsta är att inte veta, att inte veta vad som är fel. Ovissheten. Men nu, äntligen har jag fått provsvaren!! Maria hade precis pratat med läkaren! Väntar fortfarande på ett provsvar och en röntgen men hon kunde redan se att jag har två olika virus i kroppen. De går att behandla. Vilken lättnad! Jag har ätit tre olika antibiotika kurer vilket har gjort det hela värre då kroppen inte kunnat bearbeta de olika virusen. Alla medicin jag tagig har gjort mitt immunförsvar så lågt att kroppen varit helt utmattad. Jag kan inte låta bli att tänka tanken, undra hur det varit om de tagit prover i början? Men just nu är jag bara lättnad, ser plötsligt ett ljus och alla tankar på att lämna och ge upp är nu otroligt långt borta! Tacka Herren ty han är god, Gud hör bön. Tack alla! 

Tills vi hörs igen
Love M.

Bilder

Bilder från dagen på comunity tour:


 








Comunity tour

Nyss hemkommen från en comunity tour och jag är helt slut! Men jag är glad att jag orkade åka med. Att vara här i Margate kan på många sätt vara förvirrande då det inte alltid känns som afrika. Man lever i en liten bubbla och har inte upplevt det riktiga afrika, i de miljöer majoriteten av befolkningen lever. 
 Vi besökte många ställen och olika levnads villkor. Allt ifrån fina hus i Gamalakhe som är ett township område till Mazanenga där folk lever i hus som de byggt av material de hittat, plåtskjul. Vi besökte fyra-fem olika områden och alla "klassas" de olika. I Gamalakhe som är ett township är husen byggda av staten och är gratis, men att få elektricitet och rinnande vatten är dyrt och många lever utan. Husen används maximalt, ibland kan två familjer dela ett ganska litet hus. Även garagen används flitigt som bostäder.
  
Många av barnen här på POR kommer från dessa förhållanden och de är också till dessa platser där de får fosterfamilj. Även många i personalen bor i dessa områden. Mazanenga som var det fattigaste och som bara ligger någon km från oss där fick vi reda på att en arbetare här på POR bor. Man inser att detta är det riktigt Afrika, det är såhär majoriteten bor och har det. Det är viktigt för oss att även se denna del och inte bara semesterorten Margate, viktigt för att förstå barnen och hela kulturen som vi befinner oss i. 

Människor är vänliga och många vinkade på oss, det är inte vanligt att en bil full med vita människor kör runt i dessa områden. Många av husen, framförallt de med plåttak har stenar på taken, inte för att skydda mot vind utan för att skydda mot onda andar. Här tror man mycket på andlighet och på förfäder. Man offrar till sina förfäder, ens förfäder måste ha "flyttat" ut ur huset innan något annan kan flytta in. Det finns kristna men även de är många gånger en mix av den tro man har här. Man lägger även vita stenar runt hela huset och runt sina ägor för att skydda mot andar och för att visa vad man tror på.

I dessa områden är procenten av de som är HIV positiva skyhöga. Kwa-zulu Natal är den provins i Sydafrika där antalet HIV positiva är störst. I ett av områdena vi var idag har varje hus minst en person som är positiv. Området där procenten är högst heter Murchinson och ligger ungefär 2,5 mil härifrån. Där är 70% HIV positiva, vilket är varannan människa. Ofattbart och svårt att förstå. Även om det är vanligt utesluts människor ur gemenskap och familj då testet är positivt. Man tycker det borde vara tvärtom om när det är ett sådant stort och vanligt problem. Men istället för tröst och stöd blir det utfrysning och i många fall mycket ensamt. 

Många bilder blev tagna. Ska försöka göra de små och visa er några, visa er livet i det riktigt Afrika. 
Dagen avslutades med middag ute som vi blev bjudna på av POR. Fina nya familjefoton blev också tagna. 

Nu är det dags att vila!!

Allt gott vänner
Tills vi hörs igen
Love M.    

Dagens.


"Människans hjärta tänker ut sin väg,
 men Herren är den som styr hennes steg."
-Ords 16:9

Hälsa, något självklart?

Hälsa är något man ofta tar för givet. Något i alla fall jag ofta tagit för givet. Jag har insett att så inte bör vara fallet. När man är sjuk en längre tid är hälsan inte längre så självklar och man kan inte göra allt man vill eller allt man brukar. Att kunna träna har alltid varit mer eller mindre självklart, men nu, orkar jag knappt någonting. Vem kunde tro att jag för ett halvår sedan sprang göteborgsvarvet. Det känns enormt långt borta!
  Det är lätt att det blir en nedåtgående spiral. Ovissheten måste vara det värsta, att inte veta, att inte förstå. I nuläget är det bara att vänta på provsvaren. "Det är inte problemet som är problemet. Problemet är din attityd till problemet." Jag vet att motgångar gör mig starkare. Jag vill kämpa vidare och jag vill vara stark. jag vill inte åka hem!
  Jag är tacksam för alla fina människor här som stöttar mig, lyssnar och framförallt ber för mig. Tack! 

Jag blir rörd när jag hör att barnen ber för mig varje kväll. De har inte glömt mig! Puh! Nu när jag flyttat hem igen kommer barnen "welcome home maja". Fina barn! Jag hoppas jag kan jobba med dem snart, jag saknar dem!

Vi har nu också fått nya familjemedlemmar. Ett par. Jonas och Charlotte. De är jätte trevliga och känns som om de passar in bra i vår volontärfamilj. Men som alltid när det kommer nya folk är det återigen dags att hitta sin plats i den nya skara människor som blir. När man tror att man hittat sin plats och till viss del hittat sig själv kommer det nya människor och processen börjar igen. Men vad nyttigt det är. Det kan vara svårt att äve hemma i alla situationer veta vem man är eller vilken plats man har eller ska ta. Då säger jag, välkommen till Sydafrika och till livet som volontär. För det mesta är det positivt, även om det vissa stunder kan kännas tungt. Om inte annat är det en mycket lärorik upplevelse som kommer mynna ut i något positivt.

Nog för att det har varit gott att kommit bort ett tag och äntligen få vara lite för sig själv, men det är allt gott att komma hem igen. Jag har saknat det, även om jag trodde att jag inte skulle säga det så är jag glad att ha en rumskompis och jag har saknat henne och våra samtal innan vi somnar!

Tills vi hörs igen
Love M.

Hemma igen

Precis flyttat hem igen. Läget är ungefär som innan.
Kommer mer mera info och fler inlägg.
Tack för alla tankar. Jag kämpar vidare! 

Tills vi hörs igen
Love M.

RSS 2.0